Empatilabb

Att läsa böcker och prata om hur människor reagerar och tänker i romaner och annan skönlitteratur kan ge nya perspektiv. Det kan hjälpa till att utveckla förståelsen för hur empati fungerar och därmed stödja ökad medkänsla på en arbetsplats. Det är huvudtanken i det ”empatilabb” som nu utvecklas med stöd från HH Innovation.

Litteraturvetaren Anna Fåhraeus och Jörgen Öijervall, universitetsadjunkt inom omvårdnad, har sedan flera år använt skönlitteratur som verktyg när de mött sjuksköterskestudenter på Högskolan i Halmstad.

– Vi har tillsammans läst till exempel Torka aldrig tårar utan handskar, I kroppen min och andra böcker med anknytning till sjukdom och vård, och det har lett till väldigt fina samtal och bra reflektioner bland studenterna om hur vi människor tänker och reagerar, berättar Jörgen.

Böckerna behöver inte handla om goda människor.
– Det är en vanlig missuppfattning. Det behöver inte vara ”uppbygglig litteratur” man samtalar om. Osympatiska karaktärer och svåra, otrevliga situationer kan leda till väldigt intressanta diskussioner. Det är inte karaktärerna eller berättelsen i sig som gör läsarna mer empatiska utan reflektionen i samtal efteråt som leder till större självkännedom och medvetenhet om olika perspektiv.

Tillsammans med sina kollegor vill de nu testa modellen och se om det här sättet att använda skönlitteratur som verktyg för att utveckla empati kan användas ute i yrkeslivet. Satsningen har fått finansiering av Chalmers Innovation, och Anna och Jörgen får stöd i den fortsatta processen av HH Innovation.

Fokus på reaktionerna
– Vi har testat arbetssättet med en grupp bibliotekarier som vill utveckla sitt arbete med läsande och litteraturfrämjande, berättar Anna.

Nästa steg är att jobba med en grupp på en annan halländsk arbetsplats.
–Det kan vara en grupp kliniskt verksamma sjuksköterskor eller en arbetsgrupp i någon kommunal verksamhet där förståelse och empati är viktiga. Vår plan är att under ett halvår träffas vid fyra tillfällen och läsa tillsammans och samtala enligt en modell som sätter fokus på deltagarnas reaktioner under läsningen, berättar Jörgen.

Projektet handlar dels om att validera att modellen fungerar, dels att utveckla den. Deltagarna kommer därför att intervjuas om sina upplevelser som ett underlag för den fortsatta forskningen.

Vad drömmer de då om att empatilabbet ska leda till?
– Som litteraturvetare är det min dröm att fler ska inse hur viktig skönlitteraturen är för folkhälsan. Hur den kan bidra till att bygga upp ökad förståelse och ett hållbart samhälle.  Vi har bara ett liv, men genom att läsa kan vi ”leva tusen liv”. Det kan öka vår förståelse för, och tålamod med, andra människor, menar Anna.

– Jag hoppas att vi kan utveckla och sprida den här modellen både nationellt och internationellt. Att fler får veta vilken nytta läsningen kan göra för människor som möter andra människor, säger Jörgen.

Text & bild: Kommunimera