VectorizeMove

Att gå är ingen enkel sak. Det är en komplicerad process som omfattar de flesta av våra viktigaste organsystem. Människans sätt att gå har varit Siddhartha Khandelwals fokus under hela hans forskartid. Med stöd från HH Innovation AB har han nu startat ett företag baserat på åratal av forskning. Hans mål är att göra rehabiliteringen bättre för miljontals människor världen över.

Det började med ett brinnande intresse för robotar. När Siddhartha Khandelwal studerade i Vellore, i södra Indien, startade han en klubb för robotamatörer som växte från fem till 600 medlemmar. Att få människoliknande robotar, humanoider, att röra sig likt oss människor är viktigt om vi ska våga lita på dem. Men det är svårt och den här utmaningen blev Siddharthas område när han studerade vidare, först i Indien, sedan i Dresden i Tyskland. Han har också hunnit med att arbeta för ett företag som utvecklar robotar för undervisning.

– Men jag var alldeles för ung. Ingen tog mig på allvar, säger han och skrattar.

Frågan som ändrade allt
Tack vare EU-stipendiet EMARO kunde han studera vidare. Först i Polen, sedan i franska Nantes, där han 2012 tog sin mastersexamen inom robotik. Han trängde allt djupare in i ämnet.

Siddhartha hade precis tackat ja till en doktorandtjänst i Nantes när det ringde från Högskolan i Halmstad, dit han också hade sökt. Det var prorektor Thorsteinn Rögnvaldsson som ville övertala Siddhartha att flytta till Sverige.

– Jag var inställd på att stanna i Frankrike men så ställde han frågan som förändrade allt: Vill du fortsätta att arbeta med robotar, eller vill du sikta högre och göra skillnad för människor? Jag valde Halmstad, som jag inte visste något om överhuvudtaget.

Sjukdomar märks på gången
Det är fascinerande att höra Siddhartha berätta om sin forskning. Hans passion för vårt mest ursprungliga sätt att förflytta oss strålar om honom. Han pratar snabbt och intensivt, ritar och berättar.

– När vi går handlar det om tre saker: Rörelse, balans och att anpassa oss efter omgivningen. För att klara det här använder vi alla våra stora organsystem. Vi behöver muskler, skelett, hörsel, syn, balanssinne, hjärt- och kärlsystemet och det neurologiska systemet, men hur allt detta samverkar vet vi idag inte…

När någon av alla dessa delar inte fungerar eller är skadad märks det oftast på gången. Intresset för att analysera gång är stort och det finns många avancerade gång-laboratorier. Men Siddhartha har fokuserat på att arbeta med bärbara sensorer. Och han har fått dem att fungera ute i vardagen.

– Att mäta hur någon går i en korridor på ett plant golv ger mycket mindre användbara kunskaper än uppgifter från verkliga miljöer i vardagslivet.

I sin avhandling har han forskat kring hur data från bärbara sensorer kan bearbetas för att ge högkvalitativ information om en människas sätt att gå.

Lyckas rensa bort bruset
– Bärbara sensorer är billiga i dag, men det blir väldigt mycket brus i den information man får. Jag har arbetat fram en algoritm, ett sätt att rensa bort bruset så att vi får robust, användbar data av hög kvalitet.

När man går runt en stund med sensorerna skapar Siddharthas system kurvor – som en sorts EKG – över hur man har rört sig, hur gåendet fungerar. Går man en gång till, men nu med en haltande gång, blir det genast förändringar i den grafiska bilden. Vad kan det här användas till?

– Vi siktar främst på att vara med och utveckla rehabiliteringen, säger Siddhartha. Många stora sjukdomar påverkar gången: Parkinson, MS, benskörhet, reumatism och stroke till exempel. 25 procent av alla sportskador handlar om benen.

Sensorer ger värdefull kunskap
Om patienten som ska rehabiliteras kan ha enkla bärbara sensorer på sig i vardagen kan läkare och andra i vården få en mängd värdefull kunskap om effekterna av träningen, se förbättringar eller försämringar och mycket annat. När data från många olika personer så småningom samlas kan det bli viktigt underlag för fortsatt forskning och för att utveckla bättre behandlingar. Siddhartha och hans team testar tekniken inte bara på människor, utan även på hästar.

Det var eldsjälen och innovationsguiden Hans-Erik Eldemark som fick Siddhartha att ta steget från forskning till företagande. Siddhartha och hans team hade just gjort en demonstration av den nya teknik de tagit fram.

Många har gett stöd
– Hans-Erik utmanade mig. Han menade att det här måste komma till nytta och göra skillnad. Jag har sedan dess fått jättemycket stöd av honom och de andra på HH Innovation AB, av Almi och av Chalmers Innovationskontor, berättar Siddhartha.

Bolaget som Siddhartha har startat, inom ramen för inkubatorsatsningen High Five, heter VectorizeMove. Från olika håll har det fått stöd för att analysera marknaden, testa och utveckla olika bärbara enheter och för att arbeta med patenträttigheter.

– Hans-Erik och de andra har varit ett stort stöd i både med- och motgång. Jag har också fått mycket hjälp av av Hälsoteknikcentrum Halland, bland annat med olika workshoppar.

– Halmstad är jättebra för entreprenörer. Det är inte så stort, ”alla känner alla” och alla vill hjälpa varandra.

Unik databas
Framtidsplanerna är stora. Visionen är att utveckla egna bärbara enheter med inbyggda sensorer som är lätta och angenäma att ha på sig. Bland annat har kontakter tagits med utvecklare av intelligenta tyger i Borås.

– Med dagens sensorer känns det lite som att gå med en fotboja på sig. Vi vill utveckla bärbara enheter som människor älskar att ha på sig…

Ett annat viktigt utvecklingsområde är den databas – MAREA – som teamet utvecklat. Det är en databas över hur människor rör sig i olika situationer inom- och utomhus, och den är unik i sitt slag i världen.

– Vi ska, med hjälp av riktigt vassa jurister, se hur vi kan jobba vidare med våra databaser. Vi skulle vilja att den data som samlas in med våra nya bärbara enheter kan komma till nytta i vård och forskning över hela världen.

Vill göra skillnad på riktigt
Vad är det då som driver Siddhartha Khandelwal och hans team?

– Det är inte att bli rika. Om det bara vore pengar som lockade hade det varit mycket enklare för oss att ta jobb på någon av de stora IT-jättarna. Jag vill att mitt företag ska göra skillnad på riktigt och förbättra för patienter världen över och också för alla dem som ger vård och rehabilitering.

Text och bild: KommuniMera