Hur kan humanistisk kunskap komma till nytta i näringslivet? För att utforska detta har namn- och språkforskare bjudit på sin expertis i olika workshoppar med företag som behövt stöd. Med nyfikna och intresserade frågor har de utvecklat namn, affärskoncept och företagens sätt att tänka…
I en särskild satsning har HH Innovation kopplat ihop språk- och namnexperter med företag som behövt hjälp. En av tankarna med detta har varit att utforska hur den humanistiska expertkompetensen kan komma till användning på nya sätt.
Vi bad språkforskarna Emilia Aldrin och Linnea Gustafsson att, tillsammans med HH Innovations Staffan Enting, berätta lite mer om hur de på olika sätt arbetat med företag och deras utveckling.
Massor med frågor
Det har oftast handlat om workshoppar där företagen fått presentera sina utmaningar och där en grupp språkforskare därefter hjälpt till att söka svar genom att ställa massor med frågor.
– Det är ju så vi humanister fungerar i vardagen. Vi säger att vi ”leker” när vi hjälper varandra genom att fråga och ifrågasätta idéer och teorier. När vi inte längre kan skjuta hål på tankarna så har det skapats kunskap, menar Linnea.
– Det handlar ju om att förstå problemet i grunden. Det är en förutsättning för att kunna hjälpa till, säger Emilia.
– Ni har inte kommit in i rummet med lösningar utan med alla era frågor. Det har företagen tyckt varit väldigt spännande och ett sätt att angripa problemet som de inte är vana vid, säger Staffan.
– Företagen är inriktade på att utveckla tekniken, men kan vara mindre bra på att förstå människor. Det som företagen ser som en teknisk fråga kan vara ett symtom kopplat till människor och till den mänskliga kommunikationen.
Chattrobot fick hjälp
Emilia och Linnea berättar om när de blev tillfrågade om problem som ett företag hade med en chattfunktion baserad på AI, artificiell intelligens. Chattroboten var en del av ett beslutsstöd för att stödja olika vårdförlopp. Problemet var att de svar chattroboten kom med var obegripliga.
– De var väldigt duktiga på AI men deras ingång var teknisk, och det var inte där problemet satt. När vi började gräva i det visade det sig handla om kommunikation, om hur de hade programmerat chattrobotens sätt att fråga. Eftersom frågorna var lätta att missförstå blev också svaren konstiga, berättar Linnea.
– De förevisade processen steg för steg och vi hittade konstiga saker i varje steg. Vi fick dem att vända och vrida på det och också att fundera över hur de ville att deras chattrobot skulle uppfattas. Skulle den uppfattas som en robot eller som en människa? Ett allt större problem i dag är interaktionen mellan människa och maskin och det är ett humanistiskt område, menar Emilia.
Vad betyder ett namn?
När företag velat ha hjälp har det ofta inledningsvis handlat om namnfrågor. Ett firmanamn behöver ändras, en ny produkt ska lanseras. Det finns många vinklar på en sådan fråga. Vad betyder ett namn på olika språk? Vad ger det för associationer och signaler?
Och när gruppen diskuterat namnet har samtalet kommit in på en hel del näraliggande områden. En som fick vara med om det var Mohsen Haj-Bolouri, vd och grundare av företaget OnDeMove.
Mohsen har på olika sätt arbetat med hörselfrågor i många år, och för åtta år sedan startade han sitt företag med inriktningen att göra det enklare för människor med nedsatt hörsel att få hjälp. Han har tagit fram ett hörselhjälpmedel som inte behöver provas ut och som kan hjälpa många personer med åldersrelaterade hörselproblem.
– Det är ofta långa väntetider för att få hjälp i regionerna. Det finns också ett stigma kring hörapparater. Vi vill göra det enklare. Det ska inte vara svårare att skaffa hörselförstärkare än att köpa ett par glasögon, säger Mohsen Haj-Bolouri.
Vad skulle då produkten heta? Språk- och namnforskarna kopplades in på fallet. Mohsen ville gärna ha ett nordiskt klingande namn på denna nordiska produkt. Det blev så småningom det fornnordiska namnet Tyr, som apparaten sedan dess heter.
Men i workshoppen blev det också tal om mycket annat, som haft stor betydelse för företagets utveckling. Forskarna ställde frågor och funderade. Ska det verkligen kallas ”hjälpmedel” om meningen är att minska stigmat? Kanske ”hörselförstärkare” vore bättre? Mohsen tänkte att kunderna fanns inom vården, men skulle hans produkt kanske mer vara en accessoar, som man köper någon helt annanstans?
Tänka utanför boxen
– De hjälpte mig att förstå hur viktigt språket är och det har påverkat hela kommunikationen kring våra produkter. Jag som var så fast förankrad i hjälpmedelsbranschen fick hjälp att tänka utanför boxen. Det var jättenyttigt.
Det är fyra år sedan Mohsen och OnDeMove gjorde workshoppen med språkexperterna. Företaget har mognat och försäljningen har kommit igång ordentligt. Han skulle gärna vilja ha en ny sittning med dem.
– Vi vill att våra produkter ska minska stigmat med att ha försämrad hörsel och då är språket och vilka ord man väljer jätteviktigt.
Ett annat exempel på ett företag som via språk- och namnforskarna fått hjälp med sin utveckling är Via Viridi, som du kan läsa om i artikeln här intill.
Att nyttiggöra kunskaper
– Högskolan i Halmstad vill vara det innovationsdrivande lärosätet. Det handlar om en kultur av nyttiggörande där det är viktigt att nå ut med forskningen. Och det gäller all forskning, även den humanistiska. Vi identifierar kunskapstillgångar och kopplar ihop dem med behov i samhället. Och de som har fått hjälp kommer gärna tillbaka, säger Staffan Enting.
– Som humanist är det väldigt roligt att så konkret se hur vår kompetens kommer till nytta. Vi jobbar annars mycket med grundforskning som kan ligga ganska långt från praktisk tillämpning. Här blir värdet i det vi gör så uppenbart, säger Emilia.
Deras expertis är alltså mycket uppskattad i näringslivet, men för Emilia och Linnea har det inte varit aktuellt att starta företag eller tjäna storkovan som konsulter.
– Det finns inget företag som kan erbjuda något som är lika roligt som det arbete vi har på högskolan, säger Linnea.